Årets kramp

Kinnekulleloppet som varit ett av mina stora mål den här säsongen slutade i lite utav ett antiklimax. Satt utan större problem med i "huvudgruppen" de tio varven vi körde, och vi skulle sista gången upp för målbacken göra upp om femteplatsen.

Jag gick först genom kurvan in i backen och planerade att hålla jämn fart till langningssträckan och därefter ösa på med det som fanns kvar i benen. Riktigt så blev det inte...
Bara några få tramptag in i backen fick jag krampkänning i ena låret. Tog mig ändå upp för första delen av backen men där blev det värre och även andra låret sade stopp. Till slut var det så illa så jag var tvungen att stanna och sträcka ut benen, och samtidigt se den där femteplatsen försvinna. Efter någon halvminut stretching rullade jag vidare och passerade mållinjen som 15:e man av 67 startande, inte riktigt vad jag hade planerat innan.

Med facit i hand skulle jag självklart ätit och druckit mer under loppet, men fram till dess hade det inte varit några som helst problem. Krampen kom liksom från ingenstans. Landström frågade efter loppet om jag tappat något och stannat för att plocka upp det:)

Skandisloppet

Eller "Scandinavian Race" som det egentligen heter gick av stapeln igår i centrala Uppsala. Sveriges enda UCI-lopp och ett av årets största startfält. Många anser det vara årets tuffaste tävling så det var i ärlighetens namn med skräckblandad förtjusning jag ställde mig på startlinjen med 194km hårda km framför mig.

Fick en riktig mardrömsöppning på loppet då jag inte lyckades ta mig fram i det stora fältet och hamnade alldeles för långt bak i raden av cyklister. Redan på första varvet av femton var det en kille några cyklar framför mig som släppte hjul i kantvinden och det blev snabbt en lucka fram till klungan. Kändes som att det blev hundra meter på bara några sekunder ungefär. Så där startade jakten för att komma tillbaka. Var nästan ikapp ute på andra varvet men då vurpades det i slutet på klungan och jag fick runda hela kalaset, samtidigt som klungan drog ifrån. På något mirakulöst sätt kom jag till slut tillbaka till klungan ut på fjärde varvet. Just då var jag inte jättesugen på elva varv till kan jag ju säga, kändes som att jag var ett igångdrag från döden ungefär. Men jag överlevde.
Efter några slitsamma varv med försök till återhämtning efter den hårda inledningen kunde jag på slutvarven vara med i toppen av klungan och köra in några attacker. Inte mycket att skryta med, men alltid något.

Laget gjorde ett kanonjobb och Marcus som var i utbrytning mer eller mindre hela loppet kom på 2:a plats! Mycket imponerande!

Förväntansfulla killar före start

Nöjda och glada killar efter väl genomförd tävling

Hyffsat dammigt kan vi väl säga

CK Hymer, Jursla GP +ANNAT

Till att börja med vill jag säga att jag är enormt glad och stolt över att köra i ett så bra lag som CK Hymer! Vilket gäng alltså, vi har grymt kul tillsammans både före, under och efter tävling.

I helgen som var körde vi tävlingen Wendes 2-dagars i Kristianstad och hör och häpna, Hymer vann ALLA etapper och totalt. Jakob var först över linjen på lördagens GP och hade även snabbaste tiden på eftermiddagens tempolopp. Rasmus vann söndagens linjeetapp för andra helgen i rad. Alla i laget imponerade på mig under helgen!

Gött häng med gött gäng!

Idag hade jag bestämt att cykla en sväng med min klasskompis Johan. Vi hade stämt träff vid klockan 10 inne i stan, inga konstigheter. Men, när jag vaknade imorse och klockan visar 09:26 blev det en aning stressigt, på ca 15min gick jag från sängliggande till att vara på väg mot stan. Till saken hör att det är drygt 10km in till Johan så det fick lov att gå undan för att hinna, som tur var låg vinden på från rätt håll så med dryga 31km/h i snitt anlände jag till mötesplatsen 10:02.

Nu på kvällen har jag cyklat ytterligare, idag var det nämligen dags för premiär av Norrköpings svar på Faluns "Ingarvet GP". Här i stan heter tävlingsträningen Jursla GP och förhoppningsvis blir det ett återkommande inslag i veckorna framöver!