Mot alla odds känner jag mig faktisk mer levande än död efter helgens bravader. Innan helgen hade jag farhågor om att det skulle kunna bli tvärtom:)
Tävlandet i helgen gick under omständigheterna bra tycker jag ändå. Kanske inte helt optimalt att sätta sig på en helt ny cykel med annorlunda växelsystem än vad jag har själv en timme innan start på ett gp-lopp, men det gick.
För mig som inte är så inne i det här med klungkörning osv ännu blev gp:et en jobbig historia. Försökte hålla mig väl framme och det gick bra i ca fem varv, sen släpade jag i bakre delen av klungan ett tag innan jag tvingades släppa helt och fortsätta själv tills dess att klungan varvade mig på 17:e varvet.
Söndagens race gick lite bättre, satt bra i klungan i början och när cykelcity började gasa på fjärde varvet för att köra ikapp utbrytare hängde jag med utan större problem. Men upp mot varvning efter fem körda varv var tempot så uppskruvat att jag tvingades släppa halvvägs upp. Då hade jag inte märkt av att i stort sett hela klungan hade släppt och det endast återstod ca 8-9 man. Försökte jaga så gott det gick ihop med bla Rasms Mikiver men så fick jag punktering och tvingades släppa även där. Sedan blev det transport sista fyra varven till mål där jag spurtade till mig en 25:e plats.
Det var ett lopp som definitivt gav mersmak!
För er som är vana vid mina antilopenkläder är det jag som kör snett bakom blågula Philip Lindau:)
Foto: alltomcykel.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar