En kärleksförklaring

Jag måste vara lyckligt lottad som har tillgång till den cykelarsenal som jag har.
Där finns min Trek Madone som inte bara är otroligt vacker, den är dessutom fantastiskt skön att köra på. Den är styv som få och responsen man får ifrån den är inte av denna värld, det bör upplevas! Den dansar lätt uppför branta backar och glider stabilt genom skarpa kurvor, det är min ögonsten!

Sen har vi min Trek Speed concept. Det hörs väl redan på namnet att den här cykeln är bygd för fart!?
Det är en ren fröjd att pumpa watt på den här cykeln och med lite medvind i ryggen är känslan total. När det sen är dags för tävling och disc-hjulet åker på ger den ifrån sig ett ljud som kan ge vilken cykelintresserad person som helst gåshud!

Mitt nya tillskott i uppsättningen Trekcyklar, min sprillans nya Superfly Elite fick idag smaka på riktigt mtb-åkande. Om min Madone är vacker, då är den här i sin syndigt svart färg riktigt snygg. Trots att den är långt ifrån lika kvick som min Madone eller lika snabb som Speed concept:en är det något visst med mountainbike.
Känslan av att flyga fram längs en stig eller ruset som går genom kroppen när man plöjer genom ett lerparti spelandes på marginalerna, det är svårslaget.

Nöjd kille!

Det regnade visst lite inatt...

Ny träningskompis

Idag körde jag förbi MC-center och hämtade upp min nya MTB. Det har varit några månaders spänd väntan men nu är den alltså hemma!

Som ni säkert förstår rör det sig om en Trek, en Superfly Elite.

Det är första gången jag kör på en 29:er, så det kommer bli mycket intressant att testa den imorgon.

Tempo-SM

Fick väl lite revansch från söndagens misär då tempoloppet gick bra mycket bättre.
Tänkte innan och hoppades på att om jag gjorde ett bra lopp komma topp 6 i laget och topp 20 totalt, nu blev jag sexa i laget och slutade på 20:e plats. Bra tippat eller!?

Foto: Fabian Bender

Imorgon ska jag hämta ut en 29" MTB på MC-center och på söndag gör jag tävlingspremiär på mountainbike för i år. Får väl se om takterna fortfarande sitter i efter ett halvårs uppehåll, har tränat ett(!) pass på MTB i år utöver vintercykeln. Kommer bli kul i vilket fall:)

Nervöst

Förstår inte problemet, här sitter jag och börjar bli nervös för dagens SM-tempo. Vad finns det att vara nervös för!?

Allt jag ska göra är att ta ut mig fullständigt under drygt en timmes cykling, inga konstigheter...

Såg förresten att det skulle regna under loppet, skräll!

Kalla mig floppen...

Arg, besviken och rätt skamsen konstaterar jag att gårdagens SM knappast kunna gå sämre!?
25 min innan start började det regna lite lätt, en kvart senare öste det ner och fortsatte så ett tag. Starten gick och jag tog hjul på Fredrik Kessiakof, tänkte att det kunde vara smart under tiden bakom masterbilen, men vid första korsningen blev det kaos med bilar, motorcyklar, bussar och gud vet vad, så  jag slank förbi och låg gott och väl topp 20 när det började gå uppför.
Innan vi ens svängt in i målbacken, alltså innan de ens börjat räkna varv, känner jag att bakhjulet känns lite sladdrigt, sekunden senare ser jag att jag har punktering, perfekt...

Tar bort hjulet och får stå med det i handen ett tag innan servicebilen kommer och jag får ett nytt hjul, nu är hela klungan försvunnen och jag tillsammans med en falukille som också haft problem får jaga ikapp klungan. Vi fick lite hjälp av Mölndals bil och pace:ade första tredjedelen av varvet innan vi kom ut på stora vägen och hade ögonkontakt med klungan.
Jag körde om sista bilen och fick nu jaga ikapp slutet av klungan på egen hand.
Nu hade även regnet ökat och istället för att ösa ner fullkomligt forsade det ner från himlen och stundtals stod det decimeterdjupt vatten på vägen.

I botten av "klungan" fick jag nu ta i så mycket jag förmådde för att försöka avancera ytterligare. Jag fortsatte så i ett varv ungefär utan att få kontakt med huvudgruppen och benen kändes allt annat än bra, och istället för att kunna plocka placeringar eller köra jämnt uppför med framförvarande halkade jag med stumma ben bara mer och mer bakåt tills jag gav upp helt och insåg att det aldrig skulle gå och klev sen av efter två varv. Mitt SM varade alltså i 20km

Kollade watt-filen från igår och jämförde med tidigare träningar.
Högsta minut-watten under jakten igår var nästan 30W högre än bästa minuten under onsdagens backintervaller, konstigt att jag blev stum eller!?

Blandat junk

Har hunnit med lite av varje i veckan.
Två cykelturer med Henrik Condrup, killen som köpte cykel för ca ett år sen och körde runt Vättern under tio timmar, imponerande!

I tisdags körde vi småbåt i skärgården i stort sett hela dagen, det var inte helt fel att komma bort från storbåten ett tag och mer eller mindre bara softa runt några timmar och öva navigering. Dock är kombinationen solsken och båtmössa inte helt klockren, solbrännan i min pappa talar sitt tydliga språk...

Nu sitter jag hemma i soffan i Norrköping och småsover, ska väl kanske gå och lägga mig och samla kraft inför helgen. Midsommar imorgon och SM på söndag, det blir fint det!

Har varit dåligt med bilder i bloggen på sistone så jag tömde mobilen på lite smått och gott och lägger ut bara för er skull:) Mycket nöje!

Stumholmen

Torpedbåt vid marinmuseet

Mr. Condrup himself ute vid Herrgårdsviken, Tjurkö i måndags

Storfiskarna i farten

Taggad på vättern!

Lite sent påkommet kanske men bara av att läsa om alla snabbingar som cyklat runt vår näst största sjö i helgen har jag blivit riktigt sugen på att själv göra det.
Jag kan inte bli annat än stum av beundran för bl.a killarna i Ride of hope-gänget, som tog sig runt på ny rekordtid 6 timmar och 37 minuter. Två av dessa åkare är mina lagkamrater i Trek Sweden racing, Johan Svensson och Alexander Gingsjö, grymt jobbat!

För att stilla mitt sug gav jag mig imorse ut på hojen med målet att cykla minst lika länge som de gjorde. Resultatet blev 7 timmar och 3 minuter över 214km. Inte lika långt som Vätternrundan men lite kämpigt att göra det på egen hand:)
Nästa år, då...

Det är lite intressant att köra så pass länge, man hinner genomgå flera olika känslor i kroppen och det vänder ganska snabbt. Med dryga tre timmar på klockan var jag rätt trött efter mer än en timmes konstant motvind, när det sedan började regna på det funderade jag över vad jag höll på med, men en halvtimme senare var allt frid och fröjd. Pigga ben och bra psyke, trots regn:) Sista två timmarna åt jag ingenting i hopp om en fin väggning mot slutet, men den kom aldrig. Istället kände jag mig piggare och piggare och kunde nästintill spurta uppför de backar som kom i min väg, underlig känsla!